Universums centrum

Det är härligt att ha den självklara inställningen att allt runtomkring en snurrar bara runt en själv. Igår pratade vi här hemma om att ta en tur till 4H-gården i Gränby. H blev överförtjust i att det fanns en 4H-gård. Vi fattade inte varför först, men sedan förklarade hon:
-En hel gård som bara är min! För jag är ju 4 och min bokstav är H!

How old are you now?

H sitter och uppför sig MYCKET illa vid matbordet. Kastar gafflar, slåss, skriker. Alla vi andra anser att uppförandet är på babynivå och jag frågar till sist hur gammal hon är egentligen.
H: Fyra...
Jag: konstigt. Jag tycker mest att du uppför dig som en bebis.
H: (rätar upp sig med en plötsligt påkommen pondus) Men mamma, det tycker jag var ett ytterst arrogant påstående.

Det hemliga järnet

M fyller 42 idag. Barnen och jag hade sedan länge bestämt present - ett våffeljärn där man kan grädda två våfflor på samma gång. Igår på vår lediga dag var vi och inhandlade ett sådant.

Sedan började det stora oroandet hos barnen - för att de skulle försäga sig. Jag var inte så orolig, tänkte att det blev nog lika mycket överraskning om han fick reda på det kvällen innan eller när han öppnar paketet. Men jag skulle också vara borta igår kväll, så jag fick en stor kram av H medan hon viskade i mitt öra att hon var så rädd för att hon skulle vilja berätta för pappa om presenten. "Tänk om jag vill berätta för pappa vad vi har köpt!" "Jaa, då får du väl berätta om alla andra saker vi köpte men inte själva presenten." H sken upp: "Jag kan ljuga!"

Och mycket riktigt, precis när jag gick hemifrån hörde jag hur hon satt på en stol i köket och sade "VET du vad vi har köpt idag? Bacon och saft och två nya hundar." (Ingetdera sant).

När jag kom hem framåt natten var jag tvungen att förhöra mig om hur det gått. Inga problem, ingen hade lockats att säga något. De hade pratat om andra saker. Imorse vaknade barnen med frågan "Fyller pappa år idag?" som första replik och pockade och pockade på att paketet skulle fram. Jag tog fram det också och H och S bar högtidligt fram det till M medan de sjöng "Happy Buffday" (som de lärt sig på dagis) och M tog paketet och sade "Vad tungt det är! Har ni köpt en liten elefant åt mig?" "Nej," sade min icke alls förslagna dotter, "Det är ett våffeljärn."

Och det var det ju.

Namnsdag

Idag är det Ansgars namnsdag. Jag brukar fira den genom att ge pengar till något gott ändamål. Ansgars första namnsdag var nämligen den dagen då vi tog ut alla pengarna som vi satt in på hans konto under graviditeten och skänkte dem till en fond på Akademiska sjukhuset för leksaker till barn som var sjuka.

Jag vet att en av Ansgars kusiner varit inne i en kyrka och tänt ett ljus för honom idag. Lycklige Ansgar som har så bra kusiner.

Ansgars syskon har firat dagen på olika sätt. Ett syskon har blivit friskt, ett annat har ätit kanelbulle och det tredje har gosat mest hela dagen. Kanske en sammanfattning av Ansgars önksningar för syskonen: Friskhet, bullar och gos. Bra livsmål för vem som helst, tror jag.

Grattis Ansgar. Vi saknar dig.

RSS 2.0