Ultraljud VII

Så var det dags för tillväxtultraljud igen. Bebisen var STOOOOR och låg på +26% dvs en beräknad födelsevikt (om fullgången) på 4410 g. Så stort barn har jag aldrig fått förut, å andra sidan är det ju vanligast att snittbarn kommer lite tidigare..

Det var så kul att se bebben som enligt bm som gjorde ultraljudet har HÅR på huvudet. Det är spännande vad mycket de kan se nuförtiden =)

Så skall vi åka iväg på semester ett tag. Först bara jag och barnen och sedan mannen och hunden också. Höns och katt får stanna hemma. Det skall bli skönt att komma till västkusten men själva resan dit fyller mig med skräckblandad förkylning, som en god vän till mig säger.

Vi skall färdas femtio mil med två trotsande och lätt diarreiga barn och med bara en vuxen...men det skall väl gå bra?

Jag hör barnen hoa i trädgården och skall nu sluta mig till dem. Vi hörs när jag kommer tillbaka.

Mentalt inboad

Bland det absolut mysigaste som finns är att ligga och lyssna i babyvakten när H pratar sig till sömns. Det är hennes vana att avsluta dagen med att prata igenom det som har hänt och det som eventuellt kommer att hända dagen därpå och lite allmänt vad som far genom huvudet på henne, spännande saker hon sett och varit med om eller bara tänkt på. Ibland sjunger hon lite också, men idag just var det mest prat.

Ibland pratar hon med sin lillebror eller en docka eller så men lika ofta är pratet bara för hennes skull.

Hon berättade om hur hon och brorsan varit och badat i poolen och lekt i sandlådan och varit och hälsat på hos hönsen och att S varit hos doktorn och att hon själv skall till doktorn imorgon och att det var roligt att plantera blommor men att några trillat omkull men att hon skulle ge dem plåster där det gjorde ont.

Sedan kom några tankar om vilka i familjen som motsvarade vilka i Bullerbyn - hon älskar Bullerbyn, särskilt den filmade (första) versionen. Och extra särskilt "Lisa får en lammunge". Iallafall så hörde man:
-Jag är Lisa och mamma är Britta och Elis (vår hund) är Bosse och S är Lasse och pappa är Skip (som är hunden i Bullerbyn).

Så kom lite lösa tankar om vad vi kunde göra som dessa bullerbyvarelser - gå och handla och gå i skolan och titta på "koarna" och näcken, och lyssna på Bäbä vita lamm - allt tankesteg som alla lindgrenfantaster utan tvivel förstår instinktivt.

Så kom hon tillbaka till verkligheten och att farfar varit här i dag och bytt blomkrukor - dvs "våra" blommor är hos oss nu och "fammos" blommor är hemma hos henne på nya stället.

"Jag bor här nu och  (tankepaus) jaa Pontus (hennes vita lilla goselamm) du förstår att det här huset är Mellangården för oss, mysigt eller hur? Gonatt Pontus!"

Färdigflyttad, ett litet inlägg om nyttan av språk

Tja, förresten - färdigflyttad är kanske lite skrytsamt i sammanhanget. Vad jag menar är att våra kartonger och vi är här nu. Men vi är inte så uppackade som man kanske skall vara för att få kalla sig färdigflyttad direkt.

Vi har bytt hus med mina svärföräldrar, så de har fått ett litet nätt lättskött tvåpersonshus och vi har fått fördubbla våra kvm och har plats att andas och barna att leka, och får byta ut våra tidigare asbestgrå ytterväggar mot falurött med vita knutar, som det skall vara. =)

 Men det är klart att det är lite kris för ett barn att byta sovställe och lekställe och allting - kanske särskilt mycket så om man från köksfönstret kan se det gamla boendet rätt klart och tydligt.

Förmågan att formulera vad man tänker och känner är nog till väldigt stor hjälp i sådana sammanhang - kanske i alla sammanhang? Vår dotter har lyckats verbalisera sin väg från
"jag vill flytta tillbaka alla mina saker till MITT hus igen"
via
"alla mina saker är här så jag bor här fast månlampan måste komma hit"
och
 "nu bor jag i farmor farfars hus och de bor i mitt hus"
vidare till
"jag vill bara bo i det röda huset nu, farmor och farfar får bo hemma hos mig"
och numera ända till
"jag älskar mitt nya hus. farmor och farfar har också nytt hus, det är grått"

Vår son har mest fått hänga med, eftersom hans verbaliseringskonst sträcker sig till enstaka ord som dock kan sägas med många olika emfaser. Abstrakta begrepp som "hemma" och så har vi inte riktigt hunnit till, håller mest på med djurens namn och läten och så "gummipaj" (give me five).

Det märks verkligen att det är bra att kunna prata sig igenom saker och ting, iallafall.

Flytt

En kortblogg för att tala om att nu flyttar vi (trehundra meter). Så det kan dröja ett tag tills datorn är uppe och funktionell igen.

Vi har packat och donat och hela tiden försökt ta hänsyn till barnens känslor. Som medvetna och uppdaterade föräldrar har vi ju inte missat att en flytt kan vara jobbig för barnen. Så vi har försökt att låta bli att packa deras leksaker och andra viktiga saker, skjutit upp det så länge som möjligt helt enkelt.

Men det är klart att de har  märkt att kartonghögarna har växt omkring dem och att hyllorna blivit tomma. "Var är alla böckerna? Var är alla tallrikarna?" har H gått omkring och sagt. Hennes moderna och barnpsykologipålästa föräldrar har förklarat att de måste packas för att de skall kunna följa med till det nya stället vi skall flytta till.

Det har verkat göra henne nöjd men konfunderad och packning och annat har kunnat fortskrida.

Men så kom frågan iförrgår kväll:
-Skall inte mina leksaker få följa med till nya stället?

Så istället för att bli lugn över att vi inte packat hennes grejer blev hon ju orolig! Det är inte lätt att vara en kunnig och skicklig förälder.

RSS 2.0