Don't cry for me, Karius och Bactus

Så här snäll är S.

Vi skall borsta tänderna och pratar om att borsten skrubbar bort tandtrollen som försöker sätta sig fast på tänderna för att bita sönder dem. När man spottar spottar man ut tandtrollen och så är man av med dem. H och A gillar idén och borstar (och spottar!) för allt vad de är värda. S börjar gråta, sätter sig på toastolen och börjar slänga sin borste i papperskorgen.

Jag stoppar honom. Frågar vad det är.

-Men mamma, det är synd om tandtrollen. Om man spottar ut dem alltså. Då har de ju inget att äta!

Så nu har vi följande intressanta rörmokar-restaurangkombination i vårt hus:
när tandtrollen spottas ut åker de rutschkana nerför rören, ner i avloppet och där nere, hurra, finns det massor av godsaker för små tandtroll att äta. Och så kan de umgås med varandra också, så de har det mycket bättre där.

Vad gör man inte för att få barnen att borsta...

Kommentarer
Postat av: Staffan

Wow. Jag gillar S's empatiska inlevelse.

2009-03-03 @ 20:43:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0