The Worrying Kind

Idag har jag mest oroat mig. Skickade med H pengar imorse för att ta ett simmärke på simningen. Silverfisken heter det, otäckt nog, och man skulle simma 25 m valfritt simsätt (vilket jag vet att hon kan) och hoppa i från kanten på bassängen, vilket hon självklart kan. Ändå oroade jag mig hela dagen. Tänk om hon inte kunde, inte ville, inte skulle...

Tänk om hon kände sig dum om hon inte klarade det. Tänk om det var för svårt.

Hela tiden visste jag alltså att det inte var det. Hela tiden visste jag att det här var vad hennes självförtroende, och fröknarnas förståelse för att hon faktiskt kan simma, behövde. Men oj, vad det inte kan hindra en mamma med rent ut sagt professionell förmåga att oroa sig från att oroa sig.

Självklart hade allt gått bra. Toppen rent av! Hon hade fått massor av beröm för sina klockrena simtag och simmat nästan 50 m när hon ändå höll på. Men o, vad man kan oroa sig...





Det här brevet skrev hon i eftermiddags. Det är lite svårt att läsa, jag vet, så jag skriver av:
SERA TANDFEN HER E EN PRESET TIL DEJ FRÅN H

Sera är en chansning på hur Kära stavas, jag tycker det är en rätt bra chansning. De flesta konstiga ljud stavas med ett s någonstans, har hon konstaterat...

Iallafall så har hon inte tappat en tand eller så, utan bara kommit till slutsatsen att eftersom tandfen varit så snäll mot henne och gett pengar och så så måste ju tandfen få en belöning. Så hon har gjort världens minsta armband med fem pärlor ("tandfen är en jätteliten människa mamma, så här hög") och lagt ett jordgubbsformat suddgummi i ett kuvert och skickat med den här lappen. Hon har sedan lagt de två orangea kuverten som skymtar på bilden under sin första kudde ("inte under den andra, hon letar ju inte så noga när hon inte vet att det är en tand") och är spänd på vad som skall ske under natten...

Självklart hoppas hon på en belöning. Inte pengar eller så, men någon liten present kanske.

Det är gulligt men det medför vissa pedagogiska problem. Skall tandfen ge henne något? Om inte blir hon besviken och om hon får något kanske hon skriver brev till tandfen varje natt...Hm. Detta kräver en speciell typ av föräldralogik med lagom balans mellan curling och krass...

Alla förslag i kommentarsfunktionen mottas med tacksamhet...


Kommentarer
Postat av: Staffan

Säg till tandfen att ge tillbaka en av hennes tänder! Då får hon något att fundera på? Vill inte tandfen ha tänder egentligen? Kan hon få pengar en gång till för samma tand?

2009-10-08 @ 21:26:15
Postat av: Anonym

Jag gillar ovanstående förslag - och tänk allt vad man kan oroa sig för - när hon klarade det så galant. Bravo H!

2009-10-08 @ 23:49:13
Postat av: Jennifer

Kanske kan tandfen skriva ett tackkort?

2009-10-09 @ 07:25:00
URL: http://jennen8molnfarare.wordpress.com
Postat av: Sara

Jag tror på förslaget att tandfen lämnar något som H inte finner så himla upphetsande. Något fint, men enkelt, och framför allt litet. Några förslag:



-- kanske bara en sån här liten paljett,

-- glitterstjärna/glitterhjärta

-- bara en liten liten hög med glitter... som att det är så damm efter en fe ser ut - glittrigt! :-)

-- eller en liten frukt, typ en vindruva.



Med tanke på att hon är så liten så kan det ju inte vara något som är större än så. Och pengar det ger hon ju bara i utbyte mot tänder.



Vilket härligt litet pedagogiskt problem! Jag ser fram emot att få höra mer om hur ni diskuterar tomtens vara eller icke vara hemma hos er om några månader!

Kram

Sara

2009-10-09 @ 09:33:15
URL: http://borjaom.wordpress.com
Postat av: EvadittlillaBerg

Jag gillade Jennnifers och Saras förslag bäst som lösning på det mycket intrikata pedagogiska dilemmat.

Vad jag däremot INTE tycker tandfeen skal lämna:

A) pengar

eller

B) presenter i form av dumma små pryttlar av plast som går sönder när man bara rör vid dem med en liten barnhand.



Ett pyttelitet tackkkort är en god ide, gärna dekorerat så som Sara skrev, med lite glitter och paljetter. Och med ett par russin till. Til exempel.



Eller så kan tandfeen bli så fruktansvärt exalterat glad att hon komma att slå på stort och, rent av, lägga en skojig ny tandborste under kudden.



ROLIGT att få delta i den pedagogiska debatten i det Frycklundska hemmet! :-)

2009-10-09 @ 11:10:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0