En lycklig liten rojalist
Det här med en alldeles tvättäkta riktig prinsessa som skall gifta sig - kronprinsessa till och med - det är bland det mest fantastiska H har hört talas om.
Lite upprörd är hon över att hon inte är bjuden på själva bröllopet men hon förstår att de har många andra att bjuda också och har förlåtit dem. Hon har tänkt ut en plan på hur hon ändå kan vara delaktig, och skickat in en bild till prinsessan som föreställer en prinsessa och en ganska fyrkantig man med stora glasögon. De har en blomma emellan sig och ovanför blomman står det CÄRLEK. Det står VIKTRORIA med en pil till prinsessan och DANJEL med en pil till gubben ifråga. Vi skickade det idag och ikväll när jag gick in och tittade till barnen låg H och gladde sig åt hur förtjusta de kommer att bli när de öppnar posten och hittar hennes fina teckning.
Vi kommer att titta på tv också. Jag har en känsla av vigseln inte kommer att vara riktigt tillräckligt Disneyesque för att fånga henne som tittare men vi gör ett försök. För att få den där riktigt rojalistisk-romantiska känslan skall vi baka en äpplepaj och äta medan vi tittar, har hon bestämt.
Killarna tänker också titta och jag antar att vi kommer att göra det allihopa - jag menar, vankas det äpplepaj, så vankas det äpplepaj. Jag blir lite glad i hjärtat åt dotterns lyckokänsla inför den glädje som hennes teckning kommer att bereda kronprinsessparet.
Precis när jag skrev det här kom hon upp.
-Mamma, kan man vara sju år äldre än någon annan?
-Öh...ja, det kan man ju. För du är sju år äldre än E, till exempel.
-Men än någon man gifter sig med alltså?
-Ehm, ja (anar vart detta är på väg)
-Så att om de får en bebis nu och det är en kille så kan jag gifta mig med han så får jag också vara prinsessa på ett stort bröllop.
-Eh, teoretiskt sett så kan du det, ja.
-Men jag vill inte det i så fall.
-Nähä?
-Nä, inte ens om det är en jättegullig bebis de får.
-OK.
-Nä, för jag skall gifta mig med en på min skola. Eller två förresten. Nej, en. Fast jag har inte riktigt bestämt mig för vem av dem det blir ännu. (tystnad) Och jag kan alltid klä ut mig till prinsessa om jag vill, för jag har ju min prinsessklänning.
... och så åker hon ju till KUNGälv då och då ;)
Min favoritprinsessa heter H
Skönt att kunna vara prinsessa när man vill!
Jag tror det är mycket klokt av H att inrikta sig på att kunna välja när hon vill vara prinsessa och inte. Och- jag kan inte tänka mig något mer kungligt att äta när man beskådar denna rojalistiska yra än just mammas äppelpaj. :-)
För en gångs skull lärde jag mig något genom att läsa en blogg. Det är inte varje dag man gör det direkt, tack för att du lägger ner din tid på att blogga :).
