ANSGARS SYSKON

Så var det dags för den stora dagen då S fyllde ett år! Han var så stor och stark och duktig! Började tyvärr dagen med att ligga och gråta lite i sängen vid femtiden, tänder tror vi att det är, eller allmän ångest för att han nu blivit så stor att det är dags att dela sovrum med syrran och inte ligga bredvid sin mor varje natt... Nu ligger han däremot i sängen däruppe och har vaknat men är belåten och ligger och sjunger och nynnar "lalala", så vi tror att han återupplever dagen i minnet och glädjs. Det känns väldigt positivt och glatt iallafall....morfar, som också glädjande nog var på besök. Men dessa två småpresenter gjorde ytterst lite för att ta udden av besvikelsen att hon inte var i centrum. Man såg att hon vida föredrog sin egen födelsedag och julafton framför S ettårsdag....


Gråten från morgonen gick snabbt över iallafall och han vaknade till en förtrollad värld med havregrynsgröt med banan - och presenter! han var inte så superbra på att öppna dem, eller snarare: han hade inget mål med själva öppnandet. Riva lite i papper var väl kul, men det var inte så att han gjorde det för att komma åt något under pappret, utan för att han mest kände för att dra lite och slita lite...Presenter som hans tvååringa syster ville öppna, helst ha, men allra minst öppna. Hon fick pedagogiskt nog två småpresenter, en från mig och en från mormor och
Sedan fick han leka med presenterna (och systern med, man kunde inte hejda henne =)) fram tills att gästerna kom på kalaset. Då blev det toppenroligt, dels för att det kom ännu fler roliga människor och dels för att de också hade med sig presenter. Vid det här laget hade hans presentöppnarprofessionalitet skärpts och han rev och slet för glatta livet. Många presenter blev det och glad var han.

Sedan åts det och så lyckades gästerna dela sig på två rum, ett med syster H i centrum och ett med ettåringen själv i centrum. Detta blev en lyckad fördelning, för storasyster som är van att vara i centrum ville helst inte sluta att vara det bara för att S fyllde ett, och S mår så bra när han är den som får uppmärksamhet. Alla var glada!

Precis när gästerna började troppa av så ringde S gudmor med överraskningsbeskedet att de skulle komma förbi (de bor rätt långt bort så det hade vi inte vågat hoppas på). Det var väldigt kul och båda syskonen njöt av uppmärksamhet och att få visa upp sina konster.

Kvällen avslutades med ännu mer gröt och som sagt, lyckligt "snackande" i sängen...