Ljusning
Någon av följande saker kan ha hänt:
1) Det berömda bakslaget kanske är på väg att ebba ut
2) Hon får numera ta med sig Storapan (högst älskad av alla mjukisdjuren) till dagis
3) Det var picnic igår och maskerad idag
4) Hon har börjat äta där, så hon kanske orkar lite mer
5) Dagiskorten kom häromdagen och hon har suttit och tittat på gruppbilden hur länge som helst och pekat på både barn och fröknar, och talat om vad vissa heter och att andra är fina och snälla...
6) Vi kör stenhårda morgonrutiner dagismorgnarna så att hon skall vara väl förberedd på vad som gäller
Skönt är det iallafall.
Sonen har lärt sig att ställa sig upp mot möbler (ibland går det). Idag var han med mig på jobbet och då reste han sig (mitt under pågående syförening) upp mot en stol och började knuffa den framför sig. Fördelen med att han har väntat såhärpass länge är att han kan sätta sig ner lugnt och sansat när han inte orkar eller vill längre, och dimper inte i backen med en alltför stor smäll...
Det var inte en dag för tidigt, för bvc gör tiomånaderskoll imorgon och då skall de tydligen kunna resa sig upp och gå utmed möbler.
Skönt att det blir bättre nu för H! Livet är enklare när man slipper ha dåligt samvete för att man dumpar ungen på ett ställe som de hatar....
Hon kanske fattar vitsen med det hela? Trevligt samvaro med andra, roliga saker som tråkiga mamman aldrig skulle kunna hitta på? Min tös verkar ha gjort det efter sisådär 8 månader på dagis.
Förresten, vill gärna ha ditt yrke, ha det i åtanke, men just nu är internatskola ingen alternativ för mig, vara hemifrån mina små i 5 dagar varje vecka, otänkbart. Så det får bli nåt annat innan.....
Kramiz
vad skönt att det går bättre på dagis! Vår grabb hade jobbigt i ca 1½ år!! Snacka om att känna sig som en taskig förälder; typ - ja jag vet att du grinar floder och är helt förtvivlad, men nu går jag... Nu (han är 3) älskar han dagis! Han har kompisar och busar och är glad. Så vad gör vi nu då? Flyttar! Så han måste byta dagis... Vi har sagt det och han verkar ok med det hela, men fattar han att han aldrig kommer få se sina gamla dagiskompisar igen?????
Oj, har man 10-måm koll? Tänk vad man glömmer snabbt. Vår lilltjej har också precis börjat gå längst möblerna.
Jippi! Blir glad för hela er familjs skull att H verkar börja gilla dagis nu. Hoppas att trenden håller i sig och växer!
V hade en period ca. en månad efter hon börjat då hon var superledsen när jag lämnade - det var jättejobbigt så jag vet vad ni gått igenom. Nu säger hon kavat hej då och kastar sig in i leken utan att ens slänga en extra blick efter mig... ;-)
kramar
Birte: Jag förstår problemet. Måste man börja med internatskolan? Kan man inte ta den på slutet eller lösa det utan internatalternativ?
Sanna: Jobbigt att flytta. Vår dotter har lämnat sina dagmammekompisar och det var inte lätt. Vad som lindrade lite var att vi fick dagmamman att ta kort och dem har vi i ett album och kollar på ibland. Men de nya dagiskompisarna vinner alltmer också...
Kathrin: Åh, vad skönt det låter. Jag hoppas att vi också tar oss dit...
