Reproduktionspedagogik
H: Bor bebisen i din mage?
jag: Ja.
H: Har jag bott i din mage?
j: Ja, det har du.
H: Har S bott i din mage?
j: Han har också bott i min mage, ja.
Sedan imponerade hon verkligen på mig. Då kom frågan:
H: Har Ansgar bott i din mage?
j: Jaa, det stämmer. (jag blir starkt imponerad av att hon fattar det här med syskonskap såpass väl att hon till och med fattar att en död bror legat i magen på mig - då kommer nästa fråga)
H: Har Elis bott i din mage?
Elis är vår collie.
Man kanske inte skall bli så imponerad så lätt.
Alla utgör vi en enda stor familj liksom - barn, hundar, mammor, pappor, bögar, hinduer, walesare, landskapsarkitekter och kungspingviner. En sådan kristlig liten tös är väl allt man kan önska va?
Tja, varför inte :) Fnissade förtjust åt H:s funderingar!
Härliga H! Så ljuvligt att föreställa sig vad som går runt i ett barns huvud!
Hon är smart din lille tjej!
Lucar har greppat att Lova har bott i min mage, men när jag frågar honom om han också har bott där säger han bara "näää!!!" väldigt bestämt =)
Och det där med syskon förstår han inte alls, han vet att två tjejer på dagis är systrar, men när jag frågar om Lova är hans syster säger han "nää tolle kääär i Looooaaa"
Ja, det var då snyggt frågat. Hon skiljer då inte mellan hund och barn, alla är vi lika, bra inställning till livet. Hoppas hon inte blir besviken ifall det inte kommer fler hundar ur din mage...
Okej, är det bara jag som inte har fattat något?
