En psykologisk nyans av rosa
Det är inte så jättelätt att fortsätta det normala livet när man nu har en prinsessa i familjen. Prinsessor bor i rosa hus, informerade hon oss (eller helst slott förstås) och rynkade på näsan åt allt falurött. Varför mjölk inte kan glittra åtminstone om det nu ändå inte kan vara rosa, är en annan svårlöst fråga. Mammor, och även pappor, uppmanas att om möjligt klä sig glittrigt eller iallafall pastelligt. En hel dag har hon gått omkring i en sydväst inomhus bara för att den var samma färg som Askungens balklänning. Svårare problem att lösa: varför kan inte vår bil vara rosa? Och helst en pumpa, dragen av hästar? Och varför kan inte det gå prinsar på dagis?
Jag köpte jeansjackor åt alla barnen som vårjacka. Tycker att de är snygga och så rätt praktiska: tål en del smuts, en del regn, en del slitage och så är de relativt vindtäta. En riktig så där nästan-jacka som våren liksom kräver. Och så ser de balla ut, barnen alltså. Tycker jag. Men jag är ju född på sextiotalet.
Iallafall så är det stora prinsessproblemet med jeansjackor att de är blå. Detta är ett åtgärdbart problem, förklarade jag när protesten "det här är ju en KILLjacka" genljöd i vår hall klockan kvart i åtta för tredje gången. "På fredag skall vi färga jackan i tvättmaskinen".
Två saker relevanta om mitt liv: Jag vill verkligen leva upp till att vara feminist. Som kvinna i ett mansdominerat yrke och - tja, som kvinna i livet i största allmänhet ligger detta mig väldigt varmt om hjärtat. Men prinsessåldern är svår att rå på. Och så tröstar jag mig med att om hon skall revoltera mot feminismen i tonåren kanske hon inte gör det genom att klä på sig det hon älskade mest som treåring??? Andra relevanta saken: jag älskar att ändra på kläder. Färga, byta knappar, sy på ett fint band, eller så.
Åter till handlingen. Fredag morgon inköptes så rosa Herdins textilfärg som vi överhuvudtaget kunde komma (inte så väldigt rosa, visade det sig). Så två olika relaterade nyanser inköptes och jag hoppades att resultatet av de två ihop skulle bli en väldigt fin stark ceris. Hem, ner till tvättmaskinen med jeansjacka och färg (i sista sekunden slängde jag med ett par militärgröna tunna byxor som jag älskar men som H vägrar att ha för att tjejer inte har sådana). Så fick vi vänta. Två gånger skall man tvätta kläder man färgar, men man kan kika i pausen. Och jag kikade. Och det var - hurgel hurgel - inte rosa utan rött.
Ganska så vinrött-rött, rätt snyggt faktiskt, enligt mitt enkla, falurödsälskande, prinsessperspektivbefriade synsätt. Men vad vet jag, jag är ju en enkel mamma. Och så vet man ju faktiskt inte hur färgerna blir när kläderna torkar. Det är ju alltid mörkare blött. Hoppas, hoppas, hoppas.
Torr jeansjacka. I det närmaste - yepp - faluröd. Presenterar med bävande hjärta för dottern som kramar den kärleksfullt och utbrister för alla som vill höra
-Mamma har gjort min jeansjacka rosa! Nu är det en riktig prinsessjacka, förstår ni.
Folk som möts av detta tittar med viss häpenhet på jackan och på dottern. Men hon är inte färgblind. Det lovar jag, efter alla turer med olika rosa nyanser och sådant som varit här hemma. Det är helt enkelt så, att rosa ligger i betraktarens öga.
Jag köpte jeansjackor åt alla barnen som vårjacka. Tycker att de är snygga och så rätt praktiska: tål en del smuts, en del regn, en del slitage och så är de relativt vindtäta. En riktig så där nästan-jacka som våren liksom kräver. Och så ser de balla ut, barnen alltså. Tycker jag. Men jag är ju född på sextiotalet.
Iallafall så är det stora prinsessproblemet med jeansjackor att de är blå. Detta är ett åtgärdbart problem, förklarade jag när protesten "det här är ju en KILLjacka" genljöd i vår hall klockan kvart i åtta för tredje gången. "På fredag skall vi färga jackan i tvättmaskinen".
Två saker relevanta om mitt liv: Jag vill verkligen leva upp till att vara feminist. Som kvinna i ett mansdominerat yrke och - tja, som kvinna i livet i största allmänhet ligger detta mig väldigt varmt om hjärtat. Men prinsessåldern är svår att rå på. Och så tröstar jag mig med att om hon skall revoltera mot feminismen i tonåren kanske hon inte gör det genom att klä på sig det hon älskade mest som treåring??? Andra relevanta saken: jag älskar att ändra på kläder. Färga, byta knappar, sy på ett fint band, eller så.
Åter till handlingen. Fredag morgon inköptes så rosa Herdins textilfärg som vi överhuvudtaget kunde komma (inte så väldigt rosa, visade det sig). Så två olika relaterade nyanser inköptes och jag hoppades att resultatet av de två ihop skulle bli en väldigt fin stark ceris. Hem, ner till tvättmaskinen med jeansjacka och färg (i sista sekunden slängde jag med ett par militärgröna tunna byxor som jag älskar men som H vägrar att ha för att tjejer inte har sådana). Så fick vi vänta. Två gånger skall man tvätta kläder man färgar, men man kan kika i pausen. Och jag kikade. Och det var - hurgel hurgel - inte rosa utan rött.
Ganska så vinrött-rött, rätt snyggt faktiskt, enligt mitt enkla, falurödsälskande, prinsessperspektivbefriade synsätt. Men vad vet jag, jag är ju en enkel mamma. Och så vet man ju faktiskt inte hur färgerna blir när kläderna torkar. Det är ju alltid mörkare blött. Hoppas, hoppas, hoppas.
Torr jeansjacka. I det närmaste - yepp - faluröd. Presenterar med bävande hjärta för dottern som kramar den kärleksfullt och utbrister för alla som vill höra
-Mamma har gjort min jeansjacka rosa! Nu är det en riktig prinsessjacka, förstår ni.
Folk som möts av detta tittar med viss häpenhet på jackan och på dottern. Men hon är inte färgblind. Det lovar jag, efter alla turer med olika rosa nyanser och sådant som varit här hemma. Det är helt enkelt så, att rosa ligger i betraktarens öga.
Kommentarer
Postat av: EvadittlillaBerg
Bra jobbat i tvättstugan, mamman! Jag kan trösta er med att den rosa perioden faktiskt går över (trodde inte det själv för ca ett halv år sedan men nu...) Dottern här i huset kan nu komma med uttlanden som var omöjliga då, som t.ex: "Mamma, jag gillar svart, faktiskt!" Det kan ju i och för sig tyda på att hon kommit in i en mycket tidig goth-period, men i alla fall....;-)
Trackback
