Inför melodifestivalen
Hoho, det här är vilka vi håller på hemma:
Jag: Malena Ernman
Micke: Om det inte är hårdrockarna, och det vet jag inte helt säkert att det är, tror jag att han har en soft spot för Snälla, snälla..
H: Alcazar eller Amy Diamond - H vet att hon har åkt ut men tror att hon kanske kommer till Globen ändå, för att överraska.
S: Antingen Caroline af Ugglas, som har snyggast namn (han älskar ugglor) eller Lili & Sussi, som han hävdar inte har åkt ut.
A: Nalle Puh. Alltid. Oavsett sammanhang.
Jag: Malena Ernman
Micke: Om det inte är hårdrockarna, och det vet jag inte helt säkert att det är, tror jag att han har en soft spot för Snälla, snälla..
H: Alcazar eller Amy Diamond - H vet att hon har åkt ut men tror att hon kanske kommer till Globen ändå, för att överraska.
S: Antingen Caroline af Ugglas, som har snyggast namn (han älskar ugglor) eller Lili & Sussi, som han hävdar inte har åkt ut.
A: Nalle Puh. Alltid. Oavsett sammanhang.
Våningar
Nu har det blivit en våningssäng av H:s och S:s sängar. Detta faktum var naturligtvis så spännande att det nästan inte gick att sova igår kväll. Istället klättrades det upp och ner för stegen, hela natten, som änglarna på Jakobs stege ungefär. "Men mamma, vi måste ju ÖVA!" var svaret när jag gick in och föreslog liggläge som en förutsättning för sömn.
Imorse gick frukosten blixtsnabbt att få ner, sedan var de tvungna att öva på att klättra upp och ner ur H:s översäng igen.
Skall jag erkänna att jag ändå blev så orolig att H skulle ramla ner under natten att jag gick in och sov på golvet under deras säng? Ja, jag gör väl det. Jag blev så orolig att H skulle ramla ner under natten att jag gick in och sov på golvet under deras säng. Givetvis utan att få någon alls i huvudet. Men ändå.
Skönast av allt var nog S kommentar till dagisfröknarna imorse:
-Vi sover fortfarande i samma rum allihopa men nu har vi fått var sin våning.
Imorse gick frukosten blixtsnabbt att få ner, sedan var de tvungna att öva på att klättra upp och ner ur H:s översäng igen.
Skall jag erkänna att jag ändå blev så orolig att H skulle ramla ner under natten att jag gick in och sov på golvet under deras säng? Ja, jag gör väl det. Jag blev så orolig att H skulle ramla ner under natten att jag gick in och sov på golvet under deras säng. Givetvis utan att få någon alls i huvudet. Men ändå.
Skönast av allt var nog S kommentar till dagisfröknarna imorse:
-Vi sover fortfarande i samma rum allihopa men nu har vi fått var sin våning.
Passande presenter
Det är inte lätt att hitta den ultimata gåvan i dessa tider. Och självklart är det svårare att hitta rätt present till en vuxen än till ett barn. De flesta vuxna har ju det mesta som de vill ha. Så när M fyllde år igår bråkade vi våra hjärnor här hemma. Av mig fick han en rätt traditionell present: film, 43 glassar (en för varje år i sitt liv) samt pengagåvor till Läkare utan Gränser och Barnhjärtfonden.
Barnen hade en mer kreativ kompetens på gång och jag tror att de lyckades hitta gåvor som verkligen kapslade in deras kärleksfulla bild av sin fader. Han fick en pruttkudde och en spargris.
Barnen hade en mer kreativ kompetens på gång och jag tror att de lyckades hitta gåvor som verkligen kapslade in deras kärleksfulla bild av sin fader. Han fick en pruttkudde och en spargris.
Den svåra konsten att vara storebror
S är en man som tar sitt uppdrag som storebror på stort allvar. Han är den förste att krama och trösta och hålla och tillrättavisa A. Och han kallar honom för "lillebror" med en sådan obetalbar blandning av kärlek och överlägsenhet i tonfallet.
Här kommer några smakprov på hans storebrorshantverk.
När A trillat och slagit sig säger S: "Åh, lillebror! När jag var liten var jag också ganska klumpig."
När A kastar sig skrikande på golvet för att något avviker mikroskopiskt från hans egen idealbild av situationen: "Men min lillebror! Jag skall göra så att allt blir bra! Jag gör allt för dig, det vet du väl?" A vaknar upp ur trotsutbrottet: "Får jag glass?" S överväger en sekund och säger "Ja, när jag blir stor och har massor med pengar, då skall du få glass av mig. För ALLA mina pengar."
När A är ledsen över att vara lillebror: "Var inte ledsen A! Du blir också storebror när du blir tre år."
I
don't
think
so
!
Här kommer några smakprov på hans storebrorshantverk.
När A trillat och slagit sig säger S: "Åh, lillebror! När jag var liten var jag också ganska klumpig."
När A kastar sig skrikande på golvet för att något avviker mikroskopiskt från hans egen idealbild av situationen: "Men min lillebror! Jag skall göra så att allt blir bra! Jag gör allt för dig, det vet du väl?" A vaknar upp ur trotsutbrottet: "Får jag glass?" S överväger en sekund och säger "Ja, när jag blir stor och har massor med pengar, då skall du få glass av mig. För ALLA mina pengar."
När A är ledsen över att vara lillebror: "Var inte ledsen A! Du blir också storebror när du blir tre år."
I
don't
think
so
!
Underskattat vuxennöje
Man hittar det borttappade gosedjuret som letats och gråtits efter förtvivlat innan läggdags.
Man smyger in till sina sovande barn, lyssnar på alla lugna andhämtningar och ser hur de ligger i var sin säng.
Man kan inte låta bli att le.
Man smyger fram till gosedjurets ägare, lägger gosedjuret alldeles intill, ser hur barnet drar åt sig sin nalle i sömnen och håller om den, ser leendet som inte riktigt framträder men liksom anas i barnets ansikte.
Man klappar lite på kinder som var blöta av tårar efter sagda gosedjur vid läggdags, och viskar fåniga mammaord.
Jag lovar, det är bättre än många andra vuxennöjen.
Det slår garanterat det där med att se botten i tvättkorgen.
Man smyger in till sina sovande barn, lyssnar på alla lugna andhämtningar och ser hur de ligger i var sin säng.
Man kan inte låta bli att le.
Man smyger fram till gosedjurets ägare, lägger gosedjuret alldeles intill, ser hur barnet drar åt sig sin nalle i sömnen och håller om den, ser leendet som inte riktigt framträder men liksom anas i barnets ansikte.
Man klappar lite på kinder som var blöta av tårar efter sagda gosedjur vid läggdags, och viskar fåniga mammaord.
Jag lovar, det är bättre än många andra vuxennöjen.
Det slår garanterat det där med att se botten i tvättkorgen.
Djur har också mänskors känslor
H föreslår att vi skall "ta en funderare" på vad som skulle hända om människor var djur. Går inte in på några alltför biologiska förklaringar om att vi faktiskt alla...etc, utan frågar vilket djur hon skulle vilja vara. "En liten gullig kanin, för jag älskar kaniner". A vill vara Nalle Puh. S vill vara en häst. Jag frågar vad jag är för djur. A svarar att jag kan få vara Ior. Men H vet bättre besked: "Mamma, jag ser dig som en noshörning!"
In i dimman
Efter en oerhört lugn men trivsam nyårsafton så började 2009 års första dag med viss dramatik - svärfar behövde åka in akut med vad som visade sig vara lunginflammation.
Sedan blev det jobb och jobb och barnen hade oerhört roligt under tiden tillsammans med diverse trevliga dagiskamrater samt dessas ursnälla mamma, som byggde tågbana för allt vad hon förmådde.
Jag vet att jag var väldigt orolig inför förra nyåret. Såg bara mörker och oro framför mig. Det här året känns lite ljusare på något sätt - vet inte om det är ett dåligt omen, eller ett gott omen, eller helt enkelt inget omen alls. Det känns som dimma. Men dimma kan vara positivt, och bero på att det blir varmare. Och då hoppas jag på en något mer filosofiskt metafysisk värme än den globala uppvärmningen.
Apropå dimman så låg S och rullade in under sin säng idag fram och tillbaka (luttrade mammor frågar inte varför utan bara ifall de möjligtvis därinne kan se - en borttappad strumpa från det älskade Cars-paret - lillebrors favoritbadanka - pärlor tillhörande Hs i vredesmod sönderslitna halsband som hon gjort alldeles själv eller något annat som vi letar lite så där småintresserat efter.
Han kom ut och rapporterade att det mest var dimmigt därinunder. Mindes hur jag själv som barn blandade ihop orden för dammigt och dimmigt. Kröp in under sängen medan jag försökte förklara skillnaden. Upptäckte att om det är tillräckligt dammigt känns det dimmigt.
Fördelen med ett nytt år iallafall - det kan kännas dimmigt, men inte dammigt. Inte första januari =)
Otroligt längesen
Oj vad längesedan det var jag skrev, slutet av november är alltid en jobbig period för oss och i år var det liksom bara värre än alltid annars.
Men jag skall inte uppehålla mig vid det, utan istället bidra med barnens önskelistor. De är så ofantligt gulliga att jag aldrig sett något liknande. H:s först:
(jag färgade bort namnet. Hon får liksom vara The Artist Commonly Known as H här på bloggen).
Här står det alltså, som väl alla kan se: Pjamas och sedan Diadem.
Sedan blir det lite svårare men då får man känna till min dotters vana att skriva från höger till vänster ibland. Dvs raden under Diadem börjar från vänster till höger på sedvanligt sätt, men när utrymmet tog slut tog hon från höger på raden under. Då blir det Prisklenen som som alla vet betyder Prinsessklänning. Ordet därpå läses också från höger till vänster men är även då rätt finsk-klingande: Riisamin - det betyder "Ringsamling" (och don't tell her men det skall hon faktiskt få).
Så kom hon på några saker till som hon ville ha och då uppstod denna "The return of the Killer Önskelista":
Den börjar med en hett åtrådd "Eplkarj" dvs Äpplekorg. Sedan kommer "Lavilhed" som för mig är lika obegripligt framlänges som baklänges. Den bloggläsare som kan lista ut vad det är vinner ett fint pris (en hemmavirkad ponny i polyester kanske?) H själv har glömt bort exakt vad det är men vet att hon verkligen verkligen önskar sig detta.
Sist står det Moonsrmasm som står för (enligt H) MASSA suddigummin, MASSA!
Trots allt är hon väl rätt duktig för att nyligen ha fyllt fem?
Måste bara avsluta med att publicera Ss önskelista. Han är snart fyra.
Hoppas tomten förstår.
Men jag skall inte uppehålla mig vid det, utan istället bidra med barnens önskelistor. De är så ofantligt gulliga att jag aldrig sett något liknande. H:s först:
(jag färgade bort namnet. Hon får liksom vara The Artist Commonly Known as H här på bloggen).
Här står det alltså, som väl alla kan se: Pjamas och sedan Diadem.
Sedan blir det lite svårare men då får man känna till min dotters vana att skriva från höger till vänster ibland. Dvs raden under Diadem börjar från vänster till höger på sedvanligt sätt, men när utrymmet tog slut tog hon från höger på raden under. Då blir det Prisklenen som som alla vet betyder Prinsessklänning. Ordet därpå läses också från höger till vänster men är även då rätt finsk-klingande: Riisamin - det betyder "Ringsamling" (och don't tell her men det skall hon faktiskt få).
Så kom hon på några saker till som hon ville ha och då uppstod denna "The return of the Killer Önskelista":
Den börjar med en hett åtrådd "Eplkarj" dvs Äpplekorg. Sedan kommer "Lavilhed" som för mig är lika obegripligt framlänges som baklänges. Den bloggläsare som kan lista ut vad det är vinner ett fint pris (en hemmavirkad ponny i polyester kanske?) H själv har glömt bort exakt vad det är men vet att hon verkligen verkligen önskar sig detta.
Sist står det Moonsrmasm som står för (enligt H) MASSA suddigummin, MASSA!
Trots allt är hon väl rätt duktig för att nyligen ha fyllt fem?
Måste bara avsluta med att publicera Ss önskelista. Han är snart fyra.
Hoppas tomten förstår.
Bidde en...
Nä, det blev ingen Uppsaladress. Tack och lov för det, för när det väl kom till kritan ville han inte klä ut sig på maskeraden. Den enda "utklädnad" han gick med på var att byta en av sina strumpor mot en av storebrors strumpor.
Han hade förklarat att han kunde vara en katt och jag tackade min lyckliga stjärna och samlade ihop lurviga kläder och lite sminkpennor samt ett diadem med öron på (om ni fattar vad jag menar, kattöron typ) och en svans. Men så blev det udda strumpor.
Han hade förklarat att han kunde vara en katt och jag tackade min lyckliga stjärna och samlade ihop lurviga kläder och lite sminkpennor samt ett diadem med öron på (om ni fattar vad jag menar, kattöron typ) och en svans. Men så blev det udda strumpor.
Utmaning för en mor
jag: Imorgon är det maskerad på dagis. Vad vill ni klä ut er till?
H&S (samtidigt) En prinsessa.
jag: OK, ja, det är bra. Det var det jag trodde. Det går att ordna lätt. Och du då, A, vad vill du klä ut dig till?
A: (utan att tveka) Uppsala.
Så nu skall bara jag sätta mig och sy en kostym med ett rosa slott, en domkyrka, och diverse små studenter, nyktra och övriga. Och H påpekade för mig: "Glöm inte att det finns lekplatser i Uppsala."
H&S (samtidigt) En prinsessa.
jag: OK, ja, det är bra. Det var det jag trodde. Det går att ordna lätt. Och du då, A, vad vill du klä ut dig till?
A: (utan att tveka) Uppsala.
Så nu skall bara jag sätta mig och sy en kostym med ett rosa slott, en domkyrka, och diverse små studenter, nyktra och övriga. Och H påpekade för mig: "Glöm inte att det finns lekplatser i Uppsala."
Hat trick
Imorse, under A:s och mina gos-sekunder, kom de andra barnen och ville gosa också.
MYCKET bra start på dagen, som sagt. Tre gånger så bra =)
MYCKET bra start på dagen, som sagt. Tre gånger så bra =)
"gosa dig"
En dag som börjar med att ens yngste son sträcker upp armarna och lyser av glädje över att se en kan inte bli annat än bra. Nu börjar ju i och för sig nästan alla dagar på det här specifika sättet, men det är väl bara ännu mer underbart.
-Gosa dig! skriker han entusiastiskt och ligger sedan bredvid mig och suger på tummen - i två sekunder, innan han kommer på att det finns lampor man kan tända och släcka, dörrar man kan öppna och stänga och leksaker att sprida ut över golv och möbler.
Men de där två sekunderna - åhå. Dem kan man leva hela sitt liv för.
-Gosa dig! skriker han entusiastiskt och ligger sedan bredvid mig och suger på tummen - i två sekunder, innan han kommer på att det finns lampor man kan tända och släcka, dörrar man kan öppna och stänga och leksaker att sprida ut över golv och möbler.
Men de där två sekunderna - åhå. Dem kan man leva hela sitt liv för.
Recept
Vi åt risgrynsgröt ikväll, sådan där korv köpt på ICA. Snabbmat är det. H blev väldigt förtjust och jag med. Det var gott.
Jag sade åt henne att vi kunde slå upp det i kokboken och göra det själv, utan en massa läskiga E-nummer och sådant.
H berättade att hon visste hur man gör sådan gröt. Så här kommer receptet, håll till godo.
"Först tar man popcorn och maler ner - nej, smular sönder skall man göra. Och sedan...öh....sedan tar man MASSOR med socker och rör ner. Och så måste man ha sirap också. Och honung. Och så lite te. Och så blandar man alltihopa och så är det klart. Lite kanel också. Och så socker."
Jag sade åt henne att vi kunde slå upp det i kokboken och göra det själv, utan en massa läskiga E-nummer och sådant.
H berättade att hon visste hur man gör sådan gröt. Så här kommer receptet, håll till godo.
"Först tar man popcorn och maler ner - nej, smular sönder skall man göra. Och sedan...öh....sedan tar man MASSOR med socker och rör ner. Och så måste man ha sirap också. Och honung. Och så lite te. Och så blandar man alltihopa och så är det klart. Lite kanel också. Och så socker."
En högt älskad morfar
har anlänt hos oss idag. Han har redan hunnit laga en toalett och satt upp en Gröna Johanna.
Han har också hunnit med att dyrkas av sina barnbarn. Men inte tillräckligt mycket, kanske, tror att dyrkandet gärna kan fortsätta imorgon.
-Morfar, morfar, jag har tagit Baddaren blå.
-Morfar, morfar, jag har gjort ett armband till dig.
-Morfar, morfar, du skall bo hos oss i många dagar.
Lyckan bor här hos oss just nu =)
Han har också hunnit med att dyrkas av sina barnbarn. Men inte tillräckligt mycket, kanske, tror att dyrkandet gärna kan fortsätta imorgon.
-Morfar, morfar, jag har tagit Baddaren blå.
-Morfar, morfar, jag har gjort ett armband till dig.
-Morfar, morfar, du skall bo hos oss i många dagar.
Lyckan bor här hos oss just nu =)
Morgonstress
Någonting med morgnarna gör att de inte blir så där mysigt grötfrukostsnälla som jag skulle vilja.
En morgon hemma i vår familj kännetecknas alltid av följande ingredienser:
-ett barn som vägrar klä på sig
-ett barn som vägrar klä sig i något annat än rosa sommarlinnen
-ett barn som bara vill köra en liten gul bil fram och tillbaka och krama hunden tills denne ger upp
-en mamma som brådskar och åskar
Vadan? Varthän? Varför?
True or false
Förklarar för barnen att pappa och jag är lite extra glada eftersom morbror David har förlovat sig. Påminner dem om Emma som de ju tycker är trevlig och så. H är mycket förtjust och undrar när och om de kommer att gifta sig och om hon i så fall också får ha brudklänning på själva giftandedagen, eller om det är så löjligt att den traditionen är förbehållen själva bruden. Men S verkar lite mer dämpad.
Jag hör hur han mumlar "stackars mormor David, stackars mormor David" för sig själv. Nu gillar han ju, som sagt, både Emma och David (och hunden) så jag kan bara sluta mig till att han är en mycket avancerad treåring som redan hunnit bestämma sig för att äktenskapet är en förlegad institution.
Det hela klarnar på dagishämtningen. Glad i hågen går jag för att hämta alla barnen och fröknarna tittar lite tveksamt på mig.
-Jo, har ni fått sorg i familjen?
-Öh...nä...inte vad jag vet.
-För S är så bekymrad över - ja, det blir väl din bror.
-Ojdå. Vilken bror?
-David..S säger att han är förlorad.
Jag hör hur han mumlar "stackars mormor David, stackars mormor David" för sig själv. Nu gillar han ju, som sagt, både Emma och David (och hunden) så jag kan bara sluta mig till att han är en mycket avancerad treåring som redan hunnit bestämma sig för att äktenskapet är en förlegad institution.
Det hela klarnar på dagishämtningen. Glad i hågen går jag för att hämta alla barnen och fröknarna tittar lite tveksamt på mig.
-Jo, har ni fått sorg i familjen?
-Öh...nä...inte vad jag vet.
-För S är så bekymrad över - ja, det blir väl din bror.
-Ojdå. Vilken bror?
-David..S säger att han är förlorad.
Den perfekte mannen
Idag har jag jobbat - mycket. M har varit själv med barnen och det har varit en sådan där dag när barnen inte är så lätta att vara själv med. Ändå har min underbare man:
-fått med barnen på att gå ner på åkern och täcka över vattenpumpen med halm
-tagit hand om tvätt, disk och dammsugning
-gett mig lite extraledigt när jag kom hem och var trött
-inte tappat humöret med alla utbrott etc från barnen (vilket jag skulle ha gjort) utan verkar ha trivts med dagen och barnen
Vad har jag gjort för att förtjäna denne gode man som bara liksom fixar allt?
En sak är säker, vad jag än eventuellt gjort för att förtjäna en sådan man, så är det inte relaterat till städning.
-fått med barnen på att gå ner på åkern och täcka över vattenpumpen med halm
-tagit hand om tvätt, disk och dammsugning
-gett mig lite extraledigt när jag kom hem och var trött
-inte tappat humöret med alla utbrott etc från barnen (vilket jag skulle ha gjort) utan verkar ha trivts med dagen och barnen
Vad har jag gjort för att förtjäna denne gode man som bara liksom fixar allt?
En sak är säker, vad jag än eventuellt gjort för att förtjäna en sådan man, så är det inte relaterat till städning.
Happy hippy
Barnkalas där de generösa föräldrarna bjudit alla tre barnen! Och mig!
Det var huset fullt av barn och föräldrar och även om det tog en timma och en rätt rejäl portion Pippi-Långstrump-formad tårta innan S släppte mitt ben och började leka med de andra barnen , så får man säga att det var en mycket lyckad tillställning för alla. Många leksaker inne och ute, tillräckligt många lastbilar för att räcka åt alla småpojkar och småflickor som ville köra med sådana, tillräckligt mycket hårsnoddar för alla de något äldre barn som satt och "lekte fjisöj" med varandras hår, och stora mängder kaffe och föräldrafika...
Det fanns en trädgård med ett lekhus och några äppleträd. En granne spelar 60-tals-prog på hög volym och barnen börjar dansa lite sockerladdade som de är efter fiskdammen. A blir helt i gasen och sticker några löv i håret (ev inspirerad av alla frisörerna). Han går runt och kramar alla barn och kommer sedan till mig och säger
-Peace, mamma, peace. Jag svär att det var de orden jag hörde,och han var verkligen en bild av hippiesarna i mina drömmar, batikfärgad, lycklig, löv i håret och 60-tal i luften.
Så inne i hela stämningen var jag att det tog säkert fem minuter innan jag uppmärksammade det han hade i handen som han försökte visa mig. En liten polisbil, komplett med en polisdocka i framsätet och en tjuvdocka i baksätet.
Happy Hippy eller Baby Bobby.
Det var huset fullt av barn och föräldrar och även om det tog en timma och en rätt rejäl portion Pippi-Långstrump-formad tårta innan S släppte mitt ben och började leka med de andra barnen , så får man säga att det var en mycket lyckad tillställning för alla. Många leksaker inne och ute, tillräckligt många lastbilar för att räcka åt alla småpojkar och småflickor som ville köra med sådana, tillräckligt mycket hårsnoddar för alla de något äldre barn som satt och "lekte fjisöj" med varandras hår, och stora mängder kaffe och föräldrafika...
Det fanns en trädgård med ett lekhus och några äppleträd. En granne spelar 60-tals-prog på hög volym och barnen börjar dansa lite sockerladdade som de är efter fiskdammen. A blir helt i gasen och sticker några löv i håret (ev inspirerad av alla frisörerna). Han går runt och kramar alla barn och kommer sedan till mig och säger
-Peace, mamma, peace. Jag svär att det var de orden jag hörde,och han var verkligen en bild av hippiesarna i mina drömmar, batikfärgad, lycklig, löv i håret och 60-tal i luften.
Så inne i hela stämningen var jag att det tog säkert fem minuter innan jag uppmärksammade det han hade i handen som han försökte visa mig. En liten polisbil, komplett med en polisdocka i framsätet och en tjuvdocka i baksätet.
Happy Hippy eller Baby Bobby.
Cool
Vad är det med solglasögon och coolhet? Kan det vara en genetisk grej, som liksom är med oss från födseln? Fast hur uppstod i så fall denna genetiska programmering, och när?
Min tvååriga son är fullständigt på det klara med att om man skall vara cool skall man ha solglasögon. Sedan första gången han fick på sig ett par solglasögon har detta varit en självklarhet för honom.
Idag öppnade han sin låda och fick syn på dem igen. Hade dem hela dagen och kunde inte släppa dem bara för att det var sovdags. Så här såg han ut en kvart efter att han somnat ikväll:
Min tvååriga son är fullständigt på det klara med att om man skall vara cool skall man ha solglasögon. Sedan första gången han fick på sig ett par solglasögon har detta varit en självklarhet för honom.
Idag öppnade han sin låda och fick syn på dem igen. Hade dem hela dagen och kunde inte släppa dem bara för att det var sovdags. Så här såg han ut en kvart efter att han somnat ikväll:
Idolidyll
Madicken, Hs favorit, går som bekant på Bolibompa på söndagar. Igår kväll jobbade jag men jag förstod att de hade tittat här hemma när M kom hem från jobbet idag.
H kom ut till oss i hallen och frågade om vi inte kunde göra en grej? Jovisst, kanske det, vadå?
Jo, vi (M och jag) skulle gå ut på gräsmattan och dansa, och H, S och A skulle sitta i fönstret och titta på oss.
Sedan skulle de springa ut till oss och så skulle vi dansa allihopa.
M förklarade att de hade sett det på Madicken igår. H blev väldigt väldigt blyg. Vi erbjöd oss att göra precis så, med ordentligt med jackor på och utan någon Abbe som satt på taket och spelade munspel, men då fick vi absolut inte göra så. Det var ytterst genant - av någon anledning.
När läggdags kom, kom en liten söt fortsättning.
-Snälla mamma, när ni sover, kan ni komma in och titta på oss?
-Javisst, det gör vi ofta.
-Men ni skall komma tillsammans och så skall ni liksom le mot varandra.
-Gör de det på Madicken?
-Nej! Men ni skall ändå göra det.
M förklarade att de sett det på Madicken.
Och självklart gjorde vi det.
H kom ut till oss i hallen och frågade om vi inte kunde göra en grej? Jovisst, kanske det, vadå?
Jo, vi (M och jag) skulle gå ut på gräsmattan och dansa, och H, S och A skulle sitta i fönstret och titta på oss.
Sedan skulle de springa ut till oss och så skulle vi dansa allihopa.
M förklarade att de hade sett det på Madicken igår. H blev väldigt väldigt blyg. Vi erbjöd oss att göra precis så, med ordentligt med jackor på och utan någon Abbe som satt på taket och spelade munspel, men då fick vi absolut inte göra så. Det var ytterst genant - av någon anledning.
När läggdags kom, kom en liten söt fortsättning.
-Snälla mamma, när ni sover, kan ni komma in och titta på oss?
-Javisst, det gör vi ofta.
-Men ni skall komma tillsammans och så skall ni liksom le mot varandra.
-Gör de det på Madicken?
-Nej! Men ni skall ändå göra det.
M förklarade att de sett det på Madicken.
Och självklart gjorde vi det.
